Vem räddar Nömmen?

Länsstyrelsens vattenprover visar att Nömmen mår allt sämre. Frågan är vem som bär ansvaret och vad som bör göras för att säkra sjöns framtid.

Den 19 oktober 2017 presenterade Länsstyrelsen i Jönköpings län en rapport om Nömmen och dess vattenstatus. Rapporten visar det många björköbor har misstänkt länge – vattenkvaliteten i sjön har försämrats.Nömmen lider enligt Länsstyrelsens provtagningar av övergödning.  

För stugägarna Leif Petterson och Nicklas Stark i Kristinelund blev Nömmens mående aktuellt för några år sedan då Vetlanda kommun hörde av sig om en ny vatten- och avloppsanläggning i området.  En stor del av kostnaderna för VA-anläggningen skulle hamna på stugägarna.

– Själva utbyggnaden av vatten och avlopp har sitt urspring i ett riksdags­beslut, så det var inget konstigt. Men vi undrade varför det skedde just då, och insåg att det måste ha något med Nömmens dåliga vatten att göra – ett välkänt faktum för oss, berättar Leif i sin sommarstuga med utsikt över sjön. 

VA-frågan väckte en diskussion om Nömmens mående som pågår än i dag. Parterna är inte bara Vetlanda kommun och stugägarna i området, utan även Länsstyrelsen, Nässjö kommun, fiskodlarna i Nömmen, Emåförbundet samt närliggande skogs- och jordbruk.

Enligt Länsstyrelsen är det flera tecken som pekar på en övergödning av sjön, bland annat en fördubbling av fosfor- och kvävehalter sedan 1990-talet. För 25 år sedan var fosforhalten 10 mikrogram per liter vatten, vilket är det sjön bör ha enligt vattenförvaltningens referensvärde. Idag ligger fosforhalten på runt 20 mikrogram.

Orsakerna till ökningen är enligt Länsstyrelsen troligen läckage från jordbruksmark, enskilda avlopp, dagvatten från tätorter samt punktkällor som avloppsreningsverk och fiskodlingar.

Stugägarna, med Kristinelunds Samfällighetsförening i spetsen, protesterar mot att de får ta hela ansvaret för  försämringen. Enligt Länsstyrelsen står stugägarna idag för omkring 25 procent av påverkan på Nömmen, fiskodlingen 20 procent och övriga 55 procent kommer från luftföroreningar och skogs- och jordbruk.

– Det är orimligt att vi tar hela ansvaret om vi bara orsakar 25 procent av problemet, menar Leif Petersson.

– Det är klart att en del av stugornas avlopp är undermåliga. Det läcker en del ut i sjön. Men jag tror inte att investeringen i en ny VA-anläggning kommer ge en dramatisk effekt. Ett lika stort problem finns där ut, säger Niklas Starck och pekar ut genom fönstret mot sjön.

För honom är fiskodlingarnas utsläpp en minst lika stor bov i dramat som stugägarnas. Kristinelunds Samfällighetsförening har gett Nicklas och Leif i särskilt uppdrag att få bort all fiskeodling från Nömmen. Nicklas Stark hänvisar till siffror som visar att fiskodlingarna  i sjön har ökat från 5 ton till 14 ton de senaste åren. Helt enligt reglerna visserligen, men han menar att ökningen måste ha påverkat vattenkvaliteten negativt.

Fiskodlarna hävdar å sin sida att man har bytt till ett nytt foder med betydligt mindre mängder fosfor och kväve.

2011 och 2012 fann boende kring Nömmen döda gösar som hade flutit upp på stränderna, berättar Leif. Många såg en koppling till fiskodlingarna.

– En del gösar var riktigt stora. De hittades i massor. Det tog flera år innan man kunde få upp så stora fiskar igen.

Men enligt Länsstyrelsens provfiske håller Nömmens fisk- och bottenfauna god status. Den fiskdöd som stugägarna berättar om hittade man aldrig någon orsak eller förklaring till. En teori är att det kan ha varit lekgösar, att leken avbrutits på grund av kyla och att detta kan ha påverkat fisken negativt.

Bernhard Jaldemark, chef på Vattenenheten på Länsstyrelsen Jönköpings län, berättar att Nömmens kvalitetsförsämring har skett successivt. 

– Vi gör kontroller vart sjätte år och vid den allra senaste undersökningen, som gjordes för tre år sedan, sänktes statusen från ”god” till ”måttlig”.

Kan du peka ut någon särskild orsak till övergödningen?

– Nej, det kan jag inte. Nässjö kommun håller i ett projekt som ska utreda vad som har orsakat försämringen. Jag inväntar resultatet från den rapporten.

Det projekt som Bernhard Jaldemark syftar på är en arbetsgrupp med representanter från berörda parter i Nömmenfrågan. Stugägaren Leif Pettersson är frustrerad över att arbetsgruppen inte har tagit form ännu.

– Det borde redan ha skett vid det här laget, säger han till Björkö årsbok precis innan pressläggning i februari 2018.

Monica Johansson, miljöhandläggare på Nässjö kommun, berättar att man hoppas kunna ge besked om samarbetsprojektet någon gång i mars 2018.

– Vi skickade in en ansökan om LOVA-bidrag (statligt stöd, reds. anm.) innan jul och väntar på svar nu, säger hon till Björkö årsbok i mitten av februari 2018.

Hur stort stöd har ni sökt?

– Pengarna ska gå till vattenanalyser i sjön, och vi räknar med en omkostnader på omkring 200.000 kronor. LOVA bidrar med femtio procent av kostnaderna, alltså 100.000 kronor.

Samarbetet innebär att Nässjö och Vetlanda kommun tillsammans tar tag i Nömmenfrågan. 

– Vilket är logiskt, vi delar ju på sjön så att säga, säger Monica.

Hon hoppas att utredningen kommer ge svar som leder alla parter i rätt riktning.

– Det är ju troligtvis någonting som tillför näring i sjön, men riktigt vad det är vet vi inte i nuläget.

Stugägarna Leif Petterson och Nicklas Stark är överens om att det krävs en helhetslösning på Nömmenfrågan. Men det gäller att handla snabbt.

– Nömmen har gått från ”god” till ”måttlig”. Nästa steg ner är ”otillfredsställande”. Där vill vi inte hamna, säger Nicklas Stark med eftertryck. •

Text & bild: Erik Danielsson | Publicerat i Björkö årsbok 2016